Nyheter
SENS går under jorden för energilagring och ger gruvorna en andra chans
I den gröna omställningen står bristen på el i centrum. Det är den stora utmaningen, det vet alla. Och utan energilagring kommer vi ingen vart. Det menar Henrik Boman, vd på SENS. – Trots att vi än så länge bara är ett litet bolag från Sverige är vi oerhört intressanta på den globala marknaden, säger Henrik Boman.
”Energilagringen är en viktig pusselbit för den gröna omställningen, det vet vi”

När bristen på el nämns i var och varannan debatt och samhället ropar efter innovativa lösningar står bolaget SENS redo att möta utmaningarna. Bolaget återbrukar gruvor för storskalig, hållbar energilagring och utvecklar och projektleder storskaliga energiprojekt.
– Vårt mål är att bli en ledande part i den stora, gröna omställningen och står idag på tre starka, hållbara ben: energilagring i gruva, solcellsparker och batterilagring, där gruvan är kronjuvelen, berättar Henrik Boman.
Varför är omställningen beroende av energilagring i gruva?
– Sol- och vindkraft är oförutsägbart. Det är inte alltid det blåser eller solen lyser. Batterilagring är bra, men inte hållbart i längden. Däremot gruvorna finns redan och har stora lagringsvolymer. Därför kommer SENS att vara att en viktig del i omställningen, just för att vi arbetar med en omfattande lagringskapacitet och ett helhetskoncept. Vi återbrukar och ger gruvor ett andra liv, säger Henrik Boman.
Du pratar om treenigheten – de tre benen – berätta!
– Treenigheten är vårt starkaste kort. Vi är inte ett solparksbolag eller batterilagringsföretag i mängden, utan vi är alla tre, plus att vi har våra olika, beprövade tekniker på gruvlösningar. Detta ger ringar på vattnet och gör att vi kan vara ledande i utvecklingen av den gröna omställningen. Vi kan också bestämma när vi producerar. Och vi kan lagra och producera stora volymer snabbt. Vi är snabbfotade och har fördelar av att våra ett svenskt bolag – det är inte så mycket hierarkier, vilket är stor skillnad i förhållande till andra länder. Och det är ingen tvekan att även om vi är ett litet bolag har vi en plats på kartan. Detta märks även i vår medverkan inom LDES Council (Long Duration Energy Storage) där vi får möjlighet att diskutera med internationella energifokuserade storbolag så som Siemens, Google och Microsoft.
På vilket sätt är ni cirkulära?
– Vi ger gruvor nya liv genom att installera mogen teknik i gruvschakten. Det finns fortfarande de som inte kan visualisera en svensk älvs pumpkraftverk fast i en gruva, men det är till största delen samma sak. Det som gör det extra klimatsmart är att då vi förbrukar energi när vi pumpar upp vattnet kan detta ersättas med el från solceller. Så inte bara att energilagringen som grundar sig på vattenkraft i ett slutet system, som i sig är en av de renaste energikällorna, kompletteras det även med solkraft vilket gör vår lösning oerhört resurseffektivt. Eventuella effektförluster löser vi alltså med egen produktion. Så länge det finns en gruva, finns det oftast grundvatten och detta kan vi använda.
Projekt Värmlandsgruvan – vad handlar det om?
– Vi kom i kontakt med Filipstads kommun angående anläggning av en solcellspark och gruvan. Idag har vi fått i hamn ett arrendeavtal med en privat markägare för att återbruka gruvan som ett underjordiskt energilager för 25 MW. Vi planerar för en fullskalig anläggning. Det som händer nu är att vi har undersökt gruvan och genomfört vattenprover. I slutet av förra året öppnades gruvan för första gången sedan 1980. Vi ser här att vi har förutsättningar för ett pumpkraftverk med tryckluftsteknologi, säger Henrik Boman.
… och även solcellsparken har nu fått ett startdatum?
– Ja, vårt samarbete med Filipstad fortsätter att intensifieras. Avtalet gäller ett markarrende som avser byggnation av en solcellspark med batterilagring utanför Filipstad. Totalt uppskattas hela projektet uppnå en effekt om 45 MW. Vi kommer att ta de första stegen omgående och byggnationen av solcellsparken kommer att börja byggas inom 9–12 månader. Vi väntar bland annat på att de slutgiltiga tillstånden ska komma på plats.
Jobbar ni med andra gruvprojekt?
– Parallellt arbetar vi med andra gruvor, till exempel vår gruva på Åland, men letar aktivt efter andra passande gruvor i och utanför Sverige. Vi har lämnat en förstudie för gruvor i Tjeckien och har kontakter i Polen. Vi bygger också upp en organisation i Spanien för att finna olika typer av energilagring. Där är vi även med i Green Alliance. Dessutom har vi ett joint venture-avtal med bolag i Sydafrika och tätt samarbete med andra bolag likt Kracht Alpha. Dessutom har vi nära dialog och samarbete med några andra riktiga stora bolag inom relevant näring, som inte skulle slösa tid på oss om vi inte hade något konkret att komma med. Till och med gruvbolag från Australien och Sydamerika har hört av sig! Vi känner oss väldigt trygga. Vi ser överhuvudtaget en kraftfull tillväxtresa för SENS i Sverige, berättar Henrik Boman.
Vad betyder samarbetet med schweiziska Axpo?
– Axpo är Schweiz största energibolag med fokus på förnybar energi och är ledande internationellt inom handel av energi. Självklart är vi mycket nöjda och stolta över vårt nya samarbete som innebär att de kommer att finansiera utvecklingen och slutligen äga och drifta solkrafts- och batteriparken. Affären kommer stärka oss finansiellt men har också strategiska värden i form av erfarenhetsutbyte och framtida partnerskap.
Finns det megatrender eller strömningar som stödjer er affär?
– Energi är i ropet, och energilagring ännu mer. Men det hade underlättat avsevärt om all tillståndsprövning hade varit snabbare och mer gynnsam. Vi saknar förutsägbarheten idag. Det är svårt att räkna med hur fort ett projekt kan gå igenom. Energilagringen är en viktig pusselbit för den gröna omställningen, det vet vi. Men det är inte så att statsmakten gör något radikalt för att påskynda utbyggnaden, menar Henrik Boman.
Hur ser kompetensförsörjningen ut?
– Det är lite av en utmaning att få tag på rätt kompetens inom teknikområdet. Alla slåss om de som finns. Och återigen, förutsägbarheten måste bli bättre, tillståndshandlingar måste gå fortare för att kunna rekrytera specialkompetens utanför landets gränser.
Du har nu varit SENS vd under drygt ett år, vilka milstolpar står bakom dig?
– En stor händelse är förstås samarbetet med Axpo. All framdrift vi gjort med våra gruvor, bland annat Värmlandsbergsgruvan i Filipstad. är också viktiga milstolpar. Vi har gjort en oerhört stor transformation av bolaget där vi har avvecklat tidigare verksamheter inom termisk energi och har fullt fokus på de tre affärsbenen. Det har varit en tuff resa men har gett ett bra resultat, och vi fortsätter på den vägen. Vi har också satt SENS på kartan – nu är det ”dom” som ringer oss och inte tvärtom, skrattar Henrik Boman.
Vad ser du fram emot under 2023?
– Jag ser fram emot ett fortsatt gott samarbete med Axpo. Jag ser också fram emot projektering av ett flertal nya gruvprojekt i Sverige och utomlands samt en ökad internationell närvaro. Vi fortsätter mot målet att vara i frontline när det gäller den gröna omställningen. Allt från att vi träffar bra partnerskap till att vi får en större bredd på affärer, även geografiskt. På önskelistan hoppas jag på fortsatt ökad expansion och rekrytering. Och att vi får finansiering för de projekt som vi alla vet behövs och som kan ge draghjälp åt omställningen.
Slutligen – vad gör dig stolt som vd för SENS?
– Vi är en liten svensk aktör med fokus på att lagra energi på ett hållbart och kostnadseffektivt sett, som nu får uppvaktning från stora internationella både energibolag och gruvbolag, likväl investerare. Bolaget har haft en brokig historia vilket vi lyckats vända efter många stora och resurskrävande insatser. Allt detta jobb är jag mycket stolt över att vi som bolag lyckats leverera. Dessutom är vi ett ingenjörsbolag som gillar att utmana och ifrågasätta, både befintliga lösningar och oss själva. Jag är stolt över medarbetarnas engagemang, deras kompetens, idérikedom och för att kunna konkretisera deras önskemål. Jag vill verkligen att flera ska kunna vara delaktiga i en aktiv grön förändring! avslutar Henrik Boman.
SENS (Sustainable Energy Solutions Sweden Holding AB) erbjuder lösningar som möjliggör omställningen mot en fossilfri och CO2-neutral energiförsörjning både lokalt och internationellt. SENS utvecklar, designar, bygger och säljer storskaliga energiprojekt genom att kombinera nästa generations energilagringsteknologier: underjordisk pumplagring (UPHS) och batterisystem (BESS) med energi från sol- och vindkraft. Företaget är också aktivt inom teknikutveckling kopplad till förnybara energislag. SENS är listat på NGM Nordic SME under kortnamnet SUST.
Nyheter
CLS växlar upp, ska ta steget från utvecklingsbolag till lönsam kommersiell verksamhet
Clinical Laserthermia Systems, CLS, befinner sig i ett skifte från många års teknikutveckling till en tydligare kommersiell fas. Med fokus på neurosjukvård, en växande installerad bas av Prism-system och en partnerdriven modell är målet att accelerera försäljningen och nå positivt kassaflöde under första kvartalet 2028. Samtidigt öppnar bolaget för nya användningsområden, bland annat inom behandling av prostatacancer.
Ska accelerera installationerna
CLS har under flera år utvecklat sin teknologiska plattform, produktifierat systemen och genomfört det regulatoriska arbete som krävs för att nå marknaden. Sedan omkring 2024 har bolaget fokuserat på neurosjukvård, där NeuroLaserTherapy-systemet introducerats på marknaden.
Nu är nästa steg att öka takten.
Vd Dan Mogren beskriver accelerationen som en kombination av fler installerade system och fler behandlingar per system. En större installerad bas av Prism-system skapar i sin tur förutsättningar för fler procedurer, vilket är centralt eftersom det är förbrukningsvarorna som genererar återkommande intäkter med höga marginaler.
För CLS innebär det att systemförsäljningen inte är det enda målet. Ju fler system som finns på plats och används kliniskt, desto större blir potentialen för återkommande försäljning av förbrukningsprodukter.
För att kunna öka takten behöver bolaget samtidigt säkerställa att organisation, leveranskedja och produktutveckling klarar en snabbare expansion. Kapitalet från den pågående emissionen ska därför bland annat användas för att stärka kapaciteten och utveckla produkterna efter kundernas och partnernas behov.
Partnerstrategin ska ge skalbarhet
En central del av CLS strategi är att arbeta genom strategiska partners snarare än att bygga upp egna stora säljorganisationer på varje marknad.
Enligt Dan Mogren handlar det inte enbart om att hitta en distributör för en viss geografisk marknad. Partnern ska helst kunna bidra bredare, både kommersiellt och tekniskt, och ha förmåga att hjälpa CLS att etablera och växa nya marknadssegment.
För neurosjukvården är detta särskilt viktigt på den amerikanska marknaden, där bolaget ser en stor potential men samtidigt skulle behöva betydande resurser för att bygga upp en egen direktförsäljning. Styrelseordförande Peter Max konstaterar att en direktförsäljningsmodell kräver mycket kapital och att det därför inte vore förenligt med målet att nå positivt kassaflöde med den nuvarande kapitalramen.
Partnerstrategin innebär samtidigt en avvägning. En ytterligare part i försäljningskedjan innebär att en del av marginalen går till partnern. För CLS är bedömningen dock att fördelarna i form av snabbare marknadspenetration och lägre kapitalbehov väger tungt.
Europa och urologi är möjliga nästa steg
Även om neurosjukvård är det tydliga huvudfokuset har CLS inte övergett andra användningsområden för tekniken.
Bolaget har tidigare arbetat med urologi och specifikt fokalterapi för lokaliserad prostatacancer. Ett system har utvecklats och lanserats för detta marknadssegment, men CLS valde att fokusera sina resurser på neurosjukvård.
Nu ska bolaget åter utvärdera möjligheterna inom urologin. Enligt Dan Mogren har utvecklingen inom fokalterapi fortsatt, och CLS ser därför över var marknaden befinner sig i dag och vilka möjligheter som finns framåt.
Det handlar dock inte om att göra en lika stor satsning som inom neurosjukvården. Ungefär tio procent av resurserna uppges i dag vara inriktade på nya kliniska segment, medan huvuddelen fortsatt läggs på huvudmarknaden.
Även Europa är ett viktigt potentiellt expansionsområde. För att kunna skala verksamheten där krävs ytterligare regulatoriska godkännanden, vilket CLS arbetar med.
Emissionen ska räcka till positivt kassaflöde
CLS genomför nu en kapitalanskaffning som enligt ledningen ska ge bolaget möjlighet att nå positivt kassaflöde under första kvartalet 2028.
Peter Max uppger att bolaget, utifrån dagens kunskap och planer, bedömer att omkring 45 miljoner kronor i kapital behövs för att nå målet. Nästan 75 procent av den första delen av kapitalanskaffningen uppges redan vara säkerställd.
Ledningen är samtidigt medveten om att prognosen bygger på att de kommersiella planerna genomförs som tänkt. CLS har tidigare haft målsättningar kring när positivt kassaflöde skulle nås, men förutsättningarna har förändrats i takt med bolagets utveckling och erfarenheterna från olika partnerskap och kommersiella modeller.
Det som nu skiljer strategin är den tydliga fokuseringen på ett marknadssegment och en kommersiell modell som bolaget bedömer är möjlig att skala utan att kapitalbehovet samtidigt ökar kraftigt.
Från R&D-bolag till kommersiellt bolag
För Peter Max handlar den större bilden om att CLS nu ska visa att de investeringar som gjorts i teknik och produktutveckling faktiskt kan omsättas i lönsam försäljning.
Efter flera år som ett utvecklingsdrivet bolag är ambitionen att stå på egna ben och generera tillräckligt med pengar för att kunna finansiera sin fortsatta utveckling.
På längre sikt ser styrelsen möjligheter även utanför neurosjukvården. CLS har en bred patentportfölj, vilket enligt Peter Max ger bolaget en plattform för att utvärdera nya användningsområden och kommersiella möjligheter.
Men först behöver den nuvarande planen leverera.
Det innebär att CLS de kommande åren ska bevisa att en större installerad bas av Prism-system kan omsättas i ökande procedurvolymer, återkommande försäljning och till sist positivt kassaflöde. Lyckas bolaget med det förändras förutsättningarna för den fortsatta expansionen, från ett bolag som behöver finansiera sin utveckling till ett bolag som i större utsträckning kan finansiera sin egen tillväxt.
Nyheter
Kebni får ytterligare betydande order från Saab
Kebni har erhållit en ytterligare volymorder för fortsatt tillverkning och leverans av den skräddarsydda IMU:n (Inertial Measurement Unit) till Saabs pansarvärnssystem NLAW. Ordervärdet uppgår till 22 miljoner kronor. Leveranserna kommer att följa tidigare order och pågå fram till och med 2027.
”Denna nya order bekräftar det fortsatta förtroendet för Kebni och stärker ytterligare vårt långvariga samarbete med Saab”, säger Erik Winther, försäljningschef för Inertial Sensing på Kebni.
I juni 2020 tilldelade Saab Kebni ett ramavtal för att utveckla och leverera en skräddarsydd sensorenhet, utformad för att möjliggöra precis stabilisering och positionering av pansarvärnsmissilen NLAW. Serieleveranserna inleddes i mitten av 2023 och pågår för närvarande. Med denna ytterligare order har Kebni erhållit volymorder på IMU:er från Saab till ett sammanlagt värde av 370 miljoner kronor sedan den första volymordern.
Kebni tillverkar inte egna komponenter
Trots en betygande försäljning gör Kebni förluster. En avgörande detalj är att företaget inte tillverkar alla viktiga komponenter, vilket skapat problem när bolaget inte fått leveranser. Samtidigt är företaget tekniskt avancerat och förhoppningsvis kan det användas för att hitta en starkare position.
Nyheter
AstraZeneca för samtal med Bristol Myers Squibb om samgående i en jätteaffär värd 400 miljarder dollar
Läkemedelsbolaget AstraZeneca har under de senaste månaderna fört diskussioner med amerikanska Bristol Myers Squibb om en sammanslagning som skulle skapa ett av världens största läkemedelsföretag, med ett sammanlagt värde på nära 400 miljarder dollar. Det rapporterar Financial Times under söndagskvällen.
Tidningen skriver, men hänvisning till personer med insyn i förhandlingarna, att bolagen har diskuterat en affär under en längre tid och att det kan leda till ett avtal inom kort. Men ingenting verkar vara klart ännu, utfallet kan dröja liksom att det inte blir någon affär.
Det Sverigekopplade brittiska företaget AstraZeneca är i dag Storbritanniens näst högst värderade börsbolag med en market cap på omkring 196 miljarder pund, medan Bristol Myers Squibb värderas till 133 miljarder dollar. Financial Times konstaterar att en sammanslagning skulle bli en av de största företagsaffärerna någonsin inom läkemedelssektorn.
För AstraZenecas skulle en affär ytterligare stärka bolagets inriktning mot den amerikanska marknaden vilket vd har arbetat med.
-
Nyheter3 veckor sedanKenneth Dart har passerat budpliktsgränsen i Evolution
-
Nyheter2 månader sedanUSA:s ambassadör i Kanada gläntade i natt på dörren för SAAB
-
Nyheter3 veckor sedanVolvokoncernen, Daimler Truck och Toyota blir lika stora ägare i bränslecellsbolaget
-
Nyheter4 veckor sedanSenzime och Philips ingår långsiktigt partnerskap för utveckling och kommersialisering
-
Nyheter2 månader sedanMilDef skriver 7-årigt ramavtal med FMV på 1,5 miljarder kronor
-
Nyheter1 månad sedanNato inleder formella förhandlingar för att köpa Saabs GlobalEye
-
Nyheter3 veckor sedanSaab och Embraer stärker samarbetet med avtal om utökad produktionskapacitet för Gripen
-
Nyheter2 veckor sedanAstraZeneca för samtal med Bristol Myers Squibb om samgående i en jätteaffär värd 400 miljarder dollar


