Nyheter
Plagazi har uppnått flera strategiska milstolpar med sin unika patenterade teknologi som omvandlar avfall till vätgas

Plagazi, som har planer på en notering, är ett cleantechbolag som grundades 2008, de har utvecklat en banbrytande och världsunik teknologi som omvandlar avfall till grön vätgas plasmaförbränning och patenterad teknik. Det globala intresset för grön vätgas är enormt och Plagazi befinner sig för närvarande i en exponentiell tillväxtfas. Det berättar Plagazis vd Torsten Granberg.
Berätta om Plagazi och bolagets affärsidé

– Vi är ett svenskt cleantechföretag som vill revolutionera den gröna vätgasmarknaden och vara en ledare i att finna lösningen till det globala avfallsproblemet via vår patenterade Plagazi-process. Vår ambition är att tillhandahålla en innovativ och konkurrenskraftig grön vätgasproduktionsprocess som eliminerar utsläppen av växthusgaser. Vår vision är att säkerställa en kostnadseffektiv tillgång till ren energi i form av grön vätgas, baserad på återbruk av idag icke-återvinningsbart avfall.
Vilka faktorer bidrar till att det europeiska intresset för vätgasteknologi har ökat kraftigt de senaste åren?
– I Europa är klimatfrågan viktigare nu än någonsin. Utvecklingen av gröna energilösningar och målen för utsläppsminskningar aldrig fått större fokus från politiker, den privata sektorn och andra beslutsfattare. Samtidigt kräver folket lösningar på hållbarhetsfrågorna. Sedan 2020 har EU gett allt större uppmärksamhet åt den cirkulära ekonomin, grön vätgasproduktion och miljövänliga återvinningsmetoder. Dessutom har de infört The European Green Deal, som syftar till att omvandla Europa till den första klimatneutrala kontinenten senast 2050.
Er patenterade teknologi är världsunik eftersom den kan omvandla icke återvinningsbart avfall till storskalig produktion av grön vätgas via plasmaförgasning. Hur kan Plagaziprocessen bidra till att nå Europas klimatmål?
Vår process kan omvandla icke återvinningsbart avfall till storskalig produktion av grön vätgas via plasmaförgasning, med andra ord, vår process en av lösningarna för att motverka tilltagande miljöproblem och nå de högt ställda klimatmålen. Vi skapar nya cirkulära lösningar som tar hand om det skräp som finns i omlopp och minskar samtidigt CO2-utsläppen. Produktionsprocessen medför ett negativt koldioxidavtryck (dvs att vi tar bort CO2 ur omloppet), och ger inte upphov till några farliga eller miljöskadliga restprodukter. Plagazi kan alltså utvinna förnybar energi ur icke återvinningsbart avfall, så som bilskrot, kontaminerad plast, vindturbinsblad, industriellt, miljöfarligt och medicinskt avfall.
Vilka milstolpar har ni uppnått det senaste året?
– Sedan 2018 har den gröna vätgasfrågan blivit mer aktuell än någonsin och företaget har därmed utvecklats starkt. Sedan dess har vi lyckats påbörja, driva och utveckla flertal europeiska kundprojekt från studieförfarande upp till projekthantering. Under 2021 fick vi tre nya kundprojekt och påbörjade miljöansökningar och ingenjörsjobb i existerande kundprojekt. Samt har vi påvisat Plagazi-processens unika potential genom lyckade testkörningar, i vår proof-of-concept-anläggning, av ytterligare svåra avfallssorter, så som vindturbinsblad. Vi har inte enbart mognat från ett process- och kommersiellt perspektiv, utan dessutom blivit certifierade som gröna av DNV och kraftigt förstärkt organisation, exempelvis, Tysklands nuvarande vätgasminister, Dr. Stefan Kaufmann, gått med i vår styrelse och Hydrogen Europes VD, Jorgo Chatzimarkakis i vår Advisory Board.
Hur ser er affärsmodell ut?
– Vi bistår kunder som vill bygga en standardiserad anläggning med vår teknologi med förstudier och projektledning. Vi debiterar dessutom licensavgifter baserat på den vätgasvolym som produceras på anläggningarna och hjälper kunden med löpande underhåll. Eftersom vi satsar på standardiserade vätgasanläggningar kan vi snabbt skala upp vår leveranskapacitet i takt med att efterfrågan ökar.
Hur ser du på Plagazis långsiktiga tillväxtpotential?
– Den gröna vätgasens marknadsutveckling har bara börjat och om vi vill nå de utsläppsmål som behövs, nettonollutsläpp vid 2050, så måste de årliga investeringarna i förnybar energi i världen mer än tredubblas fram till 2030 och uppgå till cirka 4 miljarder dollar (Net Zero by 2050 – A Roadmap for the Global Energy Sector; IEA) .
Vad är Plagazis målbild?
– Vår målsättning är att bidra med reella lösningar till dagens tilltagande klimatproblem. Fokusering på en cirkulär affärsmodell genom återvinning av förbrukat avfall för grön energiproduktion som på riktigt är förnyelsebar, alltså ingen tillverkning av ersättningsprodukter för att lösa ett befintligt miljöproblem. Plagazi har sitt ursprung som ett familjeägt företag som agerar långsiktigt och vill skapa en mer hållbar värld för nästkommande generationer. Vi har nu en historisk möjlighet att bli en tongivande och bidragande aktör till Europas cirkulära och gröna ekonomi. Genom Plagazis teknologi åstadkommer vi en momentan förbättring genom produktion av grön vätgas samtidigt som vi förbrukar restavfall. A ”win-win”.
Nyheter
SENS går under jorden för energilagring och ger gruvorna en andra chans

I den gröna omställningen står bristen på el i centrum. Det är den stora utmaningen, det vet alla. Och utan energilagring kommer vi ingen vart. Det menar Henrik Boman, vd på SENS. – Trots att vi än så länge bara är ett litet bolag från Sverige är vi oerhört intressanta på den globala marknaden, säger Henrik Boman.
”Energilagringen är en viktig pusselbit för den gröna omställningen, det vet vi”

När bristen på el nämns i var och varannan debatt och samhället ropar efter innovativa lösningar står bolaget SENS redo att möta utmaningarna. Bolaget återbrukar gruvor för storskalig, hållbar energilagring och utvecklar och projektleder storskaliga energiprojekt.
– Vårt mål är att bli en ledande part i den stora, gröna omställningen och står idag på tre starka, hållbara ben: energilagring i gruva, solcellsparker och batterilagring, där gruvan är kronjuvelen, berättar Henrik Boman.
Varför är omställningen beroende av energilagring i gruva?
– Sol- och vindkraft är oförutsägbart. Det är inte alltid det blåser eller solen lyser. Batterilagring är bra, men inte hållbart i längden. Däremot gruvorna finns redan och har stora lagringsvolymer. Därför kommer SENS att vara att en viktig del i omställningen, just för att vi arbetar med en omfattande lagringskapacitet och ett helhetskoncept. Vi återbrukar och ger gruvor ett andra liv, säger Henrik Boman.
Du pratar om treenigheten – de tre benen – berätta!
– Treenigheten är vårt starkaste kort. Vi är inte ett solparksbolag eller batterilagringsföretag i mängden, utan vi är alla tre, plus att vi har våra olika, beprövade tekniker på gruvlösningar. Detta ger ringar på vattnet och gör att vi kan vara ledande i utvecklingen av den gröna omställningen. Vi kan också bestämma när vi producerar. Och vi kan lagra och producera stora volymer snabbt. Vi är snabbfotade och har fördelar av att våra ett svenskt bolag – det är inte så mycket hierarkier, vilket är stor skillnad i förhållande till andra länder. Och det är ingen tvekan att även om vi är ett litet bolag har vi en plats på kartan. Detta märks även i vår medverkan inom LDES Council (Long Duration Energy Storage) där vi får möjlighet att diskutera med internationella energifokuserade storbolag så som Siemens, Google och Microsoft.
På vilket sätt är ni cirkulära?
– Vi ger gruvor nya liv genom att installera mogen teknik i gruvschakten. Det finns fortfarande de som inte kan visualisera en svensk älvs pumpkraftverk fast i en gruva, men det är till största delen samma sak. Det som gör det extra klimatsmart är att då vi förbrukar energi när vi pumpar upp vattnet kan detta ersättas med el från solceller. Så inte bara att energilagringen som grundar sig på vattenkraft i ett slutet system, som i sig är en av de renaste energikällorna, kompletteras det även med solkraft vilket gör vår lösning oerhört resurseffektivt. Eventuella effektförluster löser vi alltså med egen produktion. Så länge det finns en gruva, finns det oftast grundvatten och detta kan vi använda.
Projekt Värmlandsgruvan – vad handlar det om?
– Vi kom i kontakt med Filipstads kommun angående anläggning av en solcellspark och gruvan. Idag har vi fått i hamn ett arrendeavtal med en privat markägare för att återbruka gruvan som ett underjordiskt energilager för 25 MW. Vi planerar för en fullskalig anläggning. Det som händer nu är att vi har undersökt gruvan och genomfört vattenprover. I slutet av förra året öppnades gruvan för första gången sedan 1980. Vi ser här att vi har förutsättningar för ett pumpkraftverk med tryckluftsteknologi, säger Henrik Boman.
… och även solcellsparken har nu fått ett startdatum?
– Ja, vårt samarbete med Filipstad fortsätter att intensifieras. Avtalet gäller ett markarrende som avser byggnation av en solcellspark med batterilagring utanför Filipstad. Totalt uppskattas hela projektet uppnå en effekt om 45 MW. Vi kommer att ta de första stegen omgående och byggnationen av solcellsparken kommer att börja byggas inom 9–12 månader. Vi väntar bland annat på att de slutgiltiga tillstånden ska komma på plats.
Jobbar ni med andra gruvprojekt?
– Parallellt arbetar vi med andra gruvor, till exempel vår gruva på Åland, men letar aktivt efter andra passande gruvor i och utanför Sverige. Vi har lämnat en förstudie för gruvor i Tjeckien och har kontakter i Polen. Vi bygger också upp en organisation i Spanien för att finna olika typer av energilagring. Där är vi även med i Green Alliance. Dessutom har vi ett joint venture-avtal med bolag i Sydafrika och tätt samarbete med andra bolag likt Kracht Alpha. Dessutom har vi nära dialog och samarbete med några andra riktiga stora bolag inom relevant näring, som inte skulle slösa tid på oss om vi inte hade något konkret att komma med. Till och med gruvbolag från Australien och Sydamerika har hört av sig! Vi känner oss väldigt trygga. Vi ser överhuvudtaget en kraftfull tillväxtresa för SENS i Sverige, berättar Henrik Boman.
Vad betyder samarbetet med schweiziska Axpo?
– Axpo är Schweiz största energibolag med fokus på förnybar energi och är ledande internationellt inom handel av energi. Självklart är vi mycket nöjda och stolta över vårt nya samarbete som innebär att de kommer att finansiera utvecklingen och slutligen äga och drifta solkrafts- och batteriparken. Affären kommer stärka oss finansiellt men har också strategiska värden i form av erfarenhetsutbyte och framtida partnerskap.
Finns det megatrender eller strömningar som stödjer er affär?
– Energi är i ropet, och energilagring ännu mer. Men det hade underlättat avsevärt om all tillståndsprövning hade varit snabbare och mer gynnsam. Vi saknar förutsägbarheten idag. Det är svårt att räkna med hur fort ett projekt kan gå igenom. Energilagringen är en viktig pusselbit för den gröna omställningen, det vet vi. Men det är inte så att statsmakten gör något radikalt för att påskynda utbyggnaden, menar Henrik Boman.
Hur ser kompetensförsörjningen ut?
– Det är lite av en utmaning att få tag på rätt kompetens inom teknikområdet. Alla slåss om de som finns. Och återigen, förutsägbarheten måste bli bättre, tillståndshandlingar måste gå fortare för att kunna rekrytera specialkompetens utanför landets gränser.
Du har nu varit SENS vd under drygt ett år, vilka milstolpar står bakom dig?
– En stor händelse är förstås samarbetet med Axpo. All framdrift vi gjort med våra gruvor, bland annat Värmlandsbergsgruvan i Filipstad. är också viktiga milstolpar. Vi har gjort en oerhört stor transformation av bolaget där vi har avvecklat tidigare verksamheter inom termisk energi och har fullt fokus på de tre affärsbenen. Det har varit en tuff resa men har gett ett bra resultat, och vi fortsätter på den vägen. Vi har också satt SENS på kartan – nu är det ”dom” som ringer oss och inte tvärtom, skrattar Henrik Boman.
Vad ser du fram emot under 2023?
– Jag ser fram emot ett fortsatt gott samarbete med Axpo. Jag ser också fram emot projektering av ett flertal nya gruvprojekt i Sverige och utomlands samt en ökad internationell närvaro. Vi fortsätter mot målet att vara i frontline när det gäller den gröna omställningen. Allt från att vi träffar bra partnerskap till att vi får en större bredd på affärer, även geografiskt. På önskelistan hoppas jag på fortsatt ökad expansion och rekrytering. Och att vi får finansiering för de projekt som vi alla vet behövs och som kan ge draghjälp åt omställningen.
Slutligen – vad gör dig stolt som vd för SENS?
– Vi är en liten svensk aktör med fokus på att lagra energi på ett hållbart och kostnadseffektivt sett, som nu får uppvaktning från stora internationella både energibolag och gruvbolag, likväl investerare. Bolaget har haft en brokig historia vilket vi lyckats vända efter många stora och resurskrävande insatser. Allt detta jobb är jag mycket stolt över att vi som bolag lyckats leverera. Dessutom är vi ett ingenjörsbolag som gillar att utmana och ifrågasätta, både befintliga lösningar och oss själva. Jag är stolt över medarbetarnas engagemang, deras kompetens, idérikedom och för att kunna konkretisera deras önskemål. Jag vill verkligen att flera ska kunna vara delaktiga i en aktiv grön förändring! avslutar Henrik Boman.
SENS (Sustainable Energy Solutions Sweden Holding AB) erbjuder lösningar som möjliggör omställningen mot en fossilfri och CO2-neutral energiförsörjning både lokalt och internationellt. SENS utvecklar, designar, bygger och säljer storskaliga energiprojekt genom att kombinera nästa generations energilagringsteknologier: underjordisk pumplagring (UPHS) och batterisystem (BESS) med energi från sol- och vindkraft. Företaget är också aktivt inom teknikutveckling kopplad till förnybara energislag. SENS är listat på NGM Nordic SME under kortnamnet SUST.
Nyheter
Stor uppsida i Stora Enso – köp aktien säger Dagens industri

Stora Enso var en gång i tiden stora på papper, men företaget har utvecklats och under 2022 utgjorde papper bara 14 procent medan förpackningar utgjorde 38 procent. Företaget är också stora på olika biomaterial och sågade trävaror till byggindustrin. Dagens industri har analyserat företaget och kommer fram till en uppsida på 40 procent i aktien och delar ut en köprekommendation.
”En värdering på 8 gånger rörelseresultatet – betydligt lägre än många andra stora industrijättar – skulle dock räcka för att motivera en aktiekurs om 200 kronor. Det ger en uppsida på 40 procent från i dag.”
Dagens industri lyfter fram att Stora Enso är en strukturell vinnare, har stordriftsfördelar och satsar stort på forskning och utveckling.
Stora Enso-aktien stängde veckan på 143,20 kronor.
-
Nyheter2 månader sedan
Gold Town Games adderar web3-teknik – får förskottsbetalning på 2 miljoner
-
Nyheter1 månad sedan
En andra budgivare gör entré och vill köpa Sensidose
-
Nyheter2 månader sedan
Låg värdering och bättre balansräkning gör hotellföretaget Scandic köpvärt
-
Nyheter2 månader sedan
New Wave Group är en köpvärd aktie anser Dagens industri
-
Nyheter2 månader sedan
Börsveckan rekommenderar två bra aktier och en att sälja
-
Nyheter1 månad sedan
Nokia är en aktie med potential
-
Nyheter3 veckor sedan
Nio aktier med rejäl potential
-
Nyheter3 veckor sedan
Bulten-aktien har fortsatt potential och ger bra direktavkastning