ININ Group AS drivs av de gröna megatrenderna. Som pionjärer är de också det enda börsnoterade investeringsbolaget i Norge som investerar i bolag som bygger grön infrastruktur, som järnvägsinfrastruktur, massaåtervinning och kvalitetskontroller. – Att investera i grön infrastruktur är viktigt för våra framtida generationer, säger Øivind Horpestad, vd för bolaget.

”Vi tror på grön infrastruktur och drivs av att vara aktören som bryr sig”

ININ Group är ett investeringsbolag som utifrån olika plattformar har tagit en aktiv roll på den nordiska marknaden. Bolaget har fokus på att skapa miljövänlig infrastruktur genom grön teknologi som till exempel rening av schaktmassor och att möjliggöra återbruk.

– Vi har tagit en nyckelposition i Norge, är på god väg i Sverige och har nu ett ben i Finland. Med en långsiktig strategi och ett starkt ägarskap bygger vi för en grön framtid. Vi siktar på att bli ledande i Norden, berättar Øivind Horpestad, vd för ININ Group.

ININ Group verkar inom områden där nyckeln är grön infrastruktur – berätta!

– Vi växer med tre intressanta och oberoende bolag; Nordic Infrastructure Group (NIG), TW Group samt svenska Nordic Inspekt Group (Inspekt). NIG bygger och underhåller järnvägar, tunnelbanor och spårvägar med fokus på signalering och elektrifiering. För detta infrastruktur-bygge krävs att jordmassor måste schaktas bort och deponeras. Men massan blir ju inte ren av det. Denna ordning kan vår teknologi ändra på genom TW Group som tvättar och renar massorna. Vi äger en stor fabrik som tar emot schaktmaterial från byggindustrin och rengör massorna för att återanvändas i nya projekt. Vi återbrukar jorden helt enkelt, istället för att förstöra naturen.

Vilken roll spelar Inspekt för grön infrastruktur?

– Tillverkningen av tunga, stora tåg måste ha en hög säkerhet och det gäller all industri. Till exempel Preem, där det hela tiden gäller att övervaka och testa så att det inte blir läckage eller skador. Detta får de inte göra själv och här kommer Inspekt in i bilden som en oberoende tredjepartsinspektör.

Vilka megatrender gynnar och driver ININ Groups verksamhet?

– Elektrifiering, offentlig storsatsning på infrastruktur och ett starkt fokus på miljön är positiva drivkrafter för oss. Ökad medvetenhet och miljöhänsyn leder till behov av hållbart byggande. Statliga regler och policyer som främjar återvinning och hållbara byggmetoder blir också flera. Jag menar att för framtiden är det helt avgörande att tänka miljö och återbruk. Vi kan inte slå oss till ro med att elektrifiera tågen om vi ändå måste spränga ut naturen och ödelägga fjällen. Vi investerar nu 120 miljoner i teknologi för att kunna rena jordmassor. Vi bygger grön infrastruktur med fossilfria maskiner, och därmed också fossilfria arbetsplatser. Detta är vår drivkraft. Vi tror på detta och drivs av att vara aktören som bryr sig.

Vilken är er styrka och era framgångsfaktorer?

– Kompetensen och ägarskap. Vi har kunnat samla Nordens bästa team inom dessa segment med en unik kompetens. Av våra 200 anställda är ca 40 procent aktieägare. Ägarskapskänsla är en styrka och driver oss. Det gör att man bryr sig om vad man skapar och känner en stolthet för det vi bygger.

Vilken erfarenhet från dina tidigare bolag har du med dig?

– Jag har erfarenhet av att konsolidera infrastrukturföretag. Under perioden 2011–2019 grundade, byggde och ledde jag NRC Group som är noterat på Oslobörsen och idag är Nordens största bolag inom järnvägsrelaterad infrastruktur. Under perioden gick företaget från 0 kronor i omsättning till cirka 7 miljarder NOK och mer än 2 000 anställda 2019. Vid min sida har jag också med mig en mycket erfaren aktör från investeringsbranschen, Patrik Egeland. Patrik har tolv års erfarenhet som delägare i den norska Private Equity-fonden Herkules. Han har också erfarenhet från McKinsey och varit partner i svenska Capilar Private Equity.

Vilkan konkurrensfördelar har ININ Group?

– När det kommer till TW Group är det ingen annan som driver affären på vårt sätt, även om det finns fyra leverantörer i Norge. Vi är pionjärer i Norge. Idag finns ett starkt fokus på miljön från byggbranschen och inte minst från den offentliga sektorn. Och med kommande regulatoriska krav på återbruk och att rena och återvinna schaktmassor ligger vi helt i framkant. Denna fördel ska vi utnyttja.

Hur ser marknaden ut i Sverige?

– Den nordiska marknaden har stor potential. Behovet av utbyggnad av järnväg, flygplatser och vägar kommer finnas under lång tid framöver. Den infrastruktur som finns idag är dessutom dålig och kräver underhåll. Därför upplever vi att vi är i ett motsatt läge till lågkonjunktur och menar att vi har en förutsägbar marknad. Vi verkar idag på den norska och svenska marknaden och är på väg in i Finland. Idag är vi störst i Norge men under nästa år räknar vi med att Sverige har gått om. Den svenska marknaden är helt enkelt störst med 1 200 mil järnväg mot 420 mil i Norge. Dessutom kräver stambanan i Sverige underhåll. I Finlands satsar vi främst på inspektionssidan med Inspekt, därefter massaåtervinning med TW Group.

Finns det utmaningar för tillväxt?

– Marknaden finns och kommer att hålla i många år framöver, och konkurrensen i utlandet är inte stor. Men en flaskhals är att kunna rekrytera hög kompetens inom specialistområdena. Järnvägen är fantastisk, om du tar tillvara på den. Men det är roligare att bygga nytt och uppmärksamheten är inte lika stor om det ”bara” handlar om underhåll. Det är synd. Därför kan vi inte bara rekrytera utan måste också utbilda och jobba internt med dessa frågor.

Vilka finansiella mål har ni för 2023?

– Vi tror att NIG kommer få en fortsatt stark tillväxt under 2023. Med stark organisk tillväxt samt förvärv förväntas omsättningen mer än fördubblas. Målet är att passera 700 miljoner i år med en marginal på 12 procent och vara i storleksordningen 1,2 miljarder 2024. För ININ Group som helhet förväntar vi oss stark organisk tillväxt jämfört med 2022, samtidigt är vi också mycket aktiva vad gäller förvärv för att stärka våra bolag ytterligare. Vi siktar på samlade intäkter på 1,2 miljarder NOK och en EBIT på mer än 100 miljoner i år. Som mål har vi att nå minst 2,5 miljarder år 2025, med en ebit på 10 procent.

Vad har du för förväntningar på 2023?

– Vårt bolag NIG rullar på i både Norge och Sverige. Men det finns mer att göra för TW Group och massaåtervinning i Sverige. Under 2023 är målet att etablera TW Group på den svenska marknaden samt göra en uppstart för bolaget i Finland för att få rotfäste där. För övrigt har vi betydande tillväxtambitioner i Sverige där Inspekt är en viktig språngbräda mot en bredare närvaro på den svenska marknaden. Även NIG opererar i Sverige och gör projekt och underhåll åt Trafikverket. NIG förväntas att dubbla omsättningen i Sverige i år.

Till sist – vad gör dig stolt i rollen som vd för ININ Group?

– Jag är glad varje dag och extremt stolt över det engagemang som de anställda har. Allt från de som gräver i marken och sitter upp i masterna till de som sitter i ledningsgruppen. När jag ser en bro eller en järnväg tänker jag att vi jobbar för att detta ska finnas kvar och överleva till nästa generation, avslutar Øivind Horpestad.

ININ Group är ett norskt investmentbolag med fokus på grön infrastruktur och verkar i Norge, Sverige och Finland. Dotterbolag är Nordic Infrastructure Group, Hadeland Elektro, TW Group och Nordic Inspekt Group. Bolagen som Inin Group har investerat i och äger är specialiserade inom Återvinning och återbruk av jordmassor, byggnation och underhåll av järnvägar, elektrifiering och kvalitetskontroll (TIC) av infrastruktur och industritillgångar är andra viktiga segment. Bolaget har ca 230 anställda och förväntas omsätta 1,2 miljarder NOK 2023.

I den gröna omställningen står bristen på el i centrum. Det är den stora utmaningen, det vet alla. Och utan energilagring kommer vi ingen vart. Det menar Henrik Boman, vd på SENS. – Trots att vi än så länge bara är ett litet bolag från Sverige är vi oerhört intressanta på den globala marknaden, säger Henrik Boman.

”Energilagringen är en viktig pusselbit för den gröna omställningen, det vet vi”

När bristen på el nämns i var och varannan debatt och samhället ropar efter innovativa lösningar står bolaget SENS redo att möta utmaningarna. Bolaget återbrukar gruvor för storskalig, hållbar energilagring och utvecklar och projektleder storskaliga energiprojekt.

– Vårt mål är att bli en ledande part i den stora, gröna omställningen och står idag på tre starka, hållbara ben: energilagring i gruva, solcellsparker och batterilagring, där gruvan är kronjuvelen, berättar Henrik Boman.

Varför är omställningen beroende av energilagring i gruva?

– Sol- och vindkraft är oförutsägbart. Det är inte alltid det blåser eller solen lyser. Batterilagring är bra, men inte hållbart i längden. Däremot gruvorna finns redan och har stora lagringsvolymer. Därför kommer SENS att vara att en viktig del i omställningen, just för att vi arbetar med en omfattande lagringskapacitet och ett helhetskoncept. Vi återbrukar och ger gruvor ett andra liv, säger Henrik Boman.

Du pratar om treenigheten – de tre benen – berätta!

– Treenigheten är vårt starkaste kort. Vi är inte ett solparksbolag eller batterilagringsföretag i mängden, utan vi är alla tre, plus att vi har våra olika, beprövade tekniker på gruvlösningar. Detta ger ringar på vattnet och gör att vi kan vara ledande i utvecklingen av den gröna omställningen. Vi kan också bestämma när vi producerar. Och vi kan lagra och producera stora volymer snabbt. Vi är snabbfotade och har fördelar av att våra ett svenskt bolag – det är inte så mycket hierarkier, vilket är stor skillnad i förhållande till andra länder. Och det är ingen tvekan att även om vi är ett litet bolag har vi en plats på kartan. Detta märks även i vår medverkan inom LDES Council (Long Duration Energy Storage) där vi får möjlighet att diskutera med internationella energifokuserade storbolag så som Siemens, Google och Microsoft.

På vilket sätt är ni cirkulära?

– Vi ger gruvor nya liv genom att installera mogen teknik i gruvschakten. Det finns fortfarande de som inte kan visualisera en svensk älvs pumpkraftverk fast i en gruva, men det är till största delen samma sak. Det som gör det extra klimatsmart är att då vi förbrukar energi när vi pumpar upp vattnet kan detta ersättas med el från solceller. Så inte bara att energilagringen som grundar sig på vattenkraft i ett slutet system, som i sig är en av de renaste energikällorna, kompletteras det även med solkraft vilket gör vår lösning oerhört resurseffektivt. Eventuella effektförluster löser vi alltså med egen produktion. Så länge det finns en gruva, finns det oftast grundvatten och detta kan vi använda.

Projekt Värmlandsgruvan – vad handlar det om?

– Vi kom i kontakt med Filipstads kommun angående anläggning av en solcellspark och gruvan. Idag har vi fått i hamn ett arrendeavtal med en privat markägare för att återbruka gruvan som ett underjordiskt energilager för 25 MW. Vi planerar för en fullskalig anläggning. Det som händer nu är att vi har undersökt gruvan och genomfört vattenprover. I slutet av förra året öppnades gruvan för första gången sedan 1980. Vi ser här att vi har förutsättningar för ett pumpkraftverk med tryckluftsteknologi, säger Henrik Boman.

… och även solcellsparken har nu fått ett startdatum?

– Ja, vårt samarbete med Filipstad fortsätter att intensifieras. Avtalet gäller ett markarrende som avser byggnation av en solcellspark med batterilagring utanför Filipstad. Totalt uppskattas hela projektet uppnå en effekt om 45 MW. Vi kommer att ta de första stegen omgående och byggnationen av solcellsparken kommer att börja byggas inom 9–12 månader. Vi väntar bland annat på att de slutgiltiga tillstånden ska komma på plats.

Jobbar ni med andra gruvprojekt?

– Parallellt arbetar vi med andra gruvor, till exempel vår gruva på Åland, men letar aktivt efter andra passande gruvor i och utanför Sverige. Vi har lämnat en förstudie för gruvor i Tjeckien och har kontakter i Polen. Vi bygger också upp en organisation i Spanien för att finna olika typer av energilagring. Där är vi även med i Green Alliance. Dessutom har vi ett joint venture-avtal med bolag i Sydafrika och tätt samarbete med andra bolag likt Kracht Alpha. Dessutom har vi nära dialog och samarbete med några andra riktiga stora bolag inom relevant näring, som inte skulle slösa tid på oss om vi inte hade något konkret att komma med. Till och med gruvbolag från Australien och Sydamerika har hört av sig! Vi känner oss väldigt trygga. Vi ser överhuvudtaget en kraftfull tillväxtresa för SENS i Sverige, berättar Henrik Boman.

Vad betyder samarbetet med schweiziska Axpo?

– Axpo är Schweiz största energibolag med fokus på förnybar energi och är ledande internationellt inom handel av energi. Självklart är vi mycket nöjda och stolta över vårt nya samarbete som innebär att de kommer att finansiera utvecklingen och slutligen äga och drifta solkrafts- och batteriparken. Affären kommer stärka oss finansiellt men har också strategiska värden i form av erfarenhetsutbyte och framtida partnerskap.

Finns det megatrender eller strömningar som stödjer er affär?

– Energi är i ropet, och energilagring ännu mer. Men det hade underlättat avsevärt om all tillståndsprövning hade varit snabbare och mer gynnsam. Vi saknar förutsägbarheten idag. Det är svårt att räkna med hur fort ett projekt kan gå igenom. Energilagringen är en viktig pusselbit för den gröna omställningen, det vet vi. Men det är inte så att statsmakten gör något radikalt för att påskynda utbyggnaden, menar Henrik Boman.

Hur ser kompetensförsörjningen ut?

– Det är lite av en utmaning att få tag på rätt kompetens inom teknikområdet. Alla slåss om de som finns. Och återigen, förutsägbarheten måste bli bättre, tillståndshandlingar måste gå fortare för att kunna rekrytera specialkompetens utanför landets gränser.

Du har nu varit SENS vd under drygt ett år, vilka milstolpar står bakom dig?

– En stor händelse är förstås samarbetet med Axpo. All framdrift vi gjort med våra gruvor, bland annat Värmlandsbergsgruvan i Filipstad. är också viktiga milstolpar. Vi har gjort en oerhört stor transformation av bolaget där vi har avvecklat tidigare verksamheter inom termisk energi och har fullt fokus på de tre affärsbenen. Det har varit en tuff resa men har gett ett bra resultat, och vi fortsätter på den vägen. Vi har också satt SENS på kartan – nu är det ”dom” som ringer oss och inte tvärtom, skrattar Henrik Boman.

Vad ser du fram emot under 2023?

– Jag ser fram emot ett fortsatt gott samarbete med Axpo. Jag ser också fram emot projektering av ett flertal nya gruvprojekt i Sverige och utomlands samt en ökad internationell närvaro. Vi fortsätter mot målet att vara i frontline när det gäller den gröna omställningen. Allt från att vi träffar bra partnerskap till att vi får en större bredd på affärer, även geografiskt. På önskelistan hoppas jag på fortsatt ökad expansion och rekrytering. Och att vi får finansiering för de projekt som vi alla vet behövs och som kan ge draghjälp åt omställningen.

Slutligen – vad gör dig stolt som vd för SENS?

– Vi är en liten svensk aktör med fokus på att lagra energi på ett hållbart och kostnadseffektivt sett, som nu får uppvaktning från stora internationella både energibolag och gruvbolag, likväl investerare. Bolaget har haft en brokig historia vilket vi lyckats vända efter många stora och resurskrävande insatser. Allt detta jobb är jag mycket stolt över att vi som bolag lyckats leverera. Dessutom är vi ett ingenjörsbolag som gillar att utmana och ifrågasätta, både befintliga lösningar och oss själva. Jag är stolt över medarbetarnas engagemang, deras kompetens, idérikedom och för att kunna konkretisera deras önskemål. Jag vill verkligen att flera ska kunna vara delaktiga i en aktiv grön förändring! avslutar Henrik Boman.

SENS (Sustainable Energy Solutions Sweden Holding AB) erbjuder lösningar som möjliggör omställningen mot en fossilfri och CO2-neutral energiförsörjning både lokalt och internationellt. SENS utvecklar, designar, bygger och säljer storskaliga energiprojekt genom att kombinera nästa generations energilagringsteknologier: underjordisk pumplagring (UPHS) och batterisystem (BESS) med energi från sol- och vindkraft. Företaget är också aktivt inom teknikutveckling kopplad till förnybara energislag. SENS är listat på NGM Nordic SME under kortnamnet SUST.

Stora Enso var en gång i tiden stora på papper, men företaget har utvecklats och under 2022 utgjorde papper bara 14 procent medan förpackningar utgjorde 38 procent. Företaget är också stora på olika biomaterial och sågade trävaror till byggindustrin. Dagens industri har analyserat företaget och kommer fram till en uppsida på 40 procent i aktien och delar ut en köprekommendation.

”En värdering på 8 gånger rörelseresultatet – betydligt lägre än många andra stora industrijättar – skulle dock räcka för att motivera en aktiekurs om 200 kronor. Det ger en uppsida på 40 procent från i dag.”

Dagens industri lyfter fram att Stora Enso är en strukturell vinnare, har stordriftsfördelar och satsar stort på forskning och utveckling.

Stora Enso-aktien stängde veckan på 143,20 kronor.