Nyheter
Absolicon växlar upp i Spanien, ser miljardchans i EU:s nya stödsystem
Solenergibolaget Absolicon står inför ett strategiskt skifte. Efter flera år med fokus på att sälja produktionslinor för sina koncentrerande solfångare riktar bolaget nu blicken mot att själva utveckla projekt, med Spanien som språngbräda. Bakgrunden är ett nytt europeiskt stödsystem som enligt vd Joakim Byström kan bli avgörande för bolagets kommersiella genombrott.
– Vi ser en exceptionell affärsmöjlighet nu, säger han.
Ny strategi driven av EU-stöd
Absolicon har sedan börsnoteringen 2016 byggt sin affär kring att sälja robotiserade produktionslinor som möjliggör storskalig tillverkning av bolagets solfångare. Modellen har lockat med höga marginaler, en enskild produktionslina kan ge omkring 20 miljoner kronor i täckningsbidrag.
Men försäljningsprocesserna har varit långa och få affärer har realiserats. Nu öppnar ett nytt EU-initiativ, så kallade värmeauktioner, för en alternativ väg framåt.
Systemet innebär att industribolag kan ansöka om stöd för att minska sina fossila utsläpp, där de aktörer som kräver minst stöd per reducerad utsläppsenhet vinner. Finansieringen kommer från intäkter från utsläppsrätter.
– Det här är pengar som ska driva omställningen. Och det är precis det vi har väntat på, säger Byström.
Spanien i fokus
Absolicon har identifierat Spanien som en särskilt attraktiv marknad. Kombinationen av hög solinstrålning och flera parallella stödsystem – inklusive skattelättnader och möjligheten att skriva av investeringar direkt – skapar enligt bolaget “extremt goda förutsättningar”.
Planen är att etablera egen närvaro, bygga upp en lokal organisation och delta i nästa omgång av EU:s värmeauktioner, som väntas öppna i höst.
– Vi siktar på att lägga flera bud. Varje vunnen auktion motsvarar en installation på runt 100 miljoner kronor, säger Byström.
Ambitionen är att vinna fler än ett projekt, vilket i så fall även skulle motivera en egen produktionslina i landet.
Nära affär i Nordamerika
Parallellt lever den ursprungliga affärsmodellen vidare. Absolicon arbetar aktivt med tre potentiella produktionslineaffärer, där den mest konkreta gäller ett nordamerikanskt konsortium kopplat till ett större mejeribolag.
– Där har vi stor tilltro till att det kan falla ut inom kort, säger Byström.
Ytterligare projekt finns i Mongoliet och Zimbabwe, men dessa beskrivs som mer osäkra.
Låg kostnadsbas, hög hävstång
Bolaget har i dag en begränsad organisation och en burn rate på cirka 6,5 miljoner kronor, exklusive intäkter från forskningsprojekt och mindre affärer. Det innebär att även en enstaka större affär kan få stor effekt på resultatet.
– Säljer vi en produktionslina eller ett större solvärmefält så gör vi en ordentlig vinst, säger Byström.
Nyligen fick bolaget även en order från FN-organet Unido värd cirka 9 miljoner kronor, vilket stärker likviditeten på kort sikt.
Sverige halkar efter
Trots att tekniken även lämpar sig för fjärrvärme har Sverige hittills varit en svår marknad. Enligt Byström beror det på att befintliga system, baserade på biobränsle och avfall, redan anses fungera väl.
Samtidigt pekar han på studier som visar att solvärme skulle kunna bli konkurrenskraftigt även i Sverige, om rätt politiska incitament införs.
– Det krävs beslut för att få igång marknaden, säger han.
Emission ska finansiera expansion
För att genomföra satsningen i Spanien planerar Absolicon en emission på cirka 13 miljoner kronor. Kapitalet ska användas till att förstärka organisationen och förbereda deltagande i auktionerna.
Bolaget befinner sig fortfarande i ett tidigt skede utan stabil löpande omsättning, vilket Byström också understryker.
– Det här är ett förhoppningsbolag. Men nu ser vi att de politiska besluten faktiskt är på plats. Det är det som förändrar allt.
Frågan är om Absolicon nu kan omsätta sina många års teknikutveckling i kommersiell framgång, eller om även denna möjlighet rinner ut i sanden. För investerare handlar caset i hög grad om att tro på att EU:s miljardrullning faktiskt når hela vägen ut till bolagets orderbok.
Nyheter
CLS växlar upp, ska ta steget från utvecklingsbolag till lönsam kommersiell verksamhet
Clinical Laserthermia Systems, CLS, befinner sig i ett skifte från många års teknikutveckling till en tydligare kommersiell fas. Med fokus på neurosjukvård, en växande installerad bas av Prism-system och en partnerdriven modell är målet att accelerera försäljningen och nå positivt kassaflöde under första kvartalet 2028. Samtidigt öppnar bolaget för nya användningsområden, bland annat inom behandling av prostatacancer.
Ska accelerera installationerna
CLS har under flera år utvecklat sin teknologiska plattform, produktifierat systemen och genomfört det regulatoriska arbete som krävs för att nå marknaden. Sedan omkring 2024 har bolaget fokuserat på neurosjukvård, där NeuroLaserTherapy-systemet introducerats på marknaden.
Nu är nästa steg att öka takten.
Vd Dan Mogren beskriver accelerationen som en kombination av fler installerade system och fler behandlingar per system. En större installerad bas av Prism-system skapar i sin tur förutsättningar för fler procedurer, vilket är centralt eftersom det är förbrukningsvarorna som genererar återkommande intäkter med höga marginaler.
För CLS innebär det att systemförsäljningen inte är det enda målet. Ju fler system som finns på plats och används kliniskt, desto större blir potentialen för återkommande försäljning av förbrukningsprodukter.
För att kunna öka takten behöver bolaget samtidigt säkerställa att organisation, leveranskedja och produktutveckling klarar en snabbare expansion. Kapitalet från den pågående emissionen ska därför bland annat användas för att stärka kapaciteten och utveckla produkterna efter kundernas och partnernas behov.
Partnerstrategin ska ge skalbarhet
En central del av CLS strategi är att arbeta genom strategiska partners snarare än att bygga upp egna stora säljorganisationer på varje marknad.
Enligt Dan Mogren handlar det inte enbart om att hitta en distributör för en viss geografisk marknad. Partnern ska helst kunna bidra bredare, både kommersiellt och tekniskt, och ha förmåga att hjälpa CLS att etablera och växa nya marknadssegment.
För neurosjukvården är detta särskilt viktigt på den amerikanska marknaden, där bolaget ser en stor potential men samtidigt skulle behöva betydande resurser för att bygga upp en egen direktförsäljning. Styrelseordförande Peter Max konstaterar att en direktförsäljningsmodell kräver mycket kapital och att det därför inte vore förenligt med målet att nå positivt kassaflöde med den nuvarande kapitalramen.
Partnerstrategin innebär samtidigt en avvägning. En ytterligare part i försäljningskedjan innebär att en del av marginalen går till partnern. För CLS är bedömningen dock att fördelarna i form av snabbare marknadspenetration och lägre kapitalbehov väger tungt.
Europa och urologi är möjliga nästa steg
Även om neurosjukvård är det tydliga huvudfokuset har CLS inte övergett andra användningsområden för tekniken.
Bolaget har tidigare arbetat med urologi och specifikt fokalterapi för lokaliserad prostatacancer. Ett system har utvecklats och lanserats för detta marknadssegment, men CLS valde att fokusera sina resurser på neurosjukvård.
Nu ska bolaget åter utvärdera möjligheterna inom urologin. Enligt Dan Mogren har utvecklingen inom fokalterapi fortsatt, och CLS ser därför över var marknaden befinner sig i dag och vilka möjligheter som finns framåt.
Det handlar dock inte om att göra en lika stor satsning som inom neurosjukvården. Ungefär tio procent av resurserna uppges i dag vara inriktade på nya kliniska segment, medan huvuddelen fortsatt läggs på huvudmarknaden.
Även Europa är ett viktigt potentiellt expansionsområde. För att kunna skala verksamheten där krävs ytterligare regulatoriska godkännanden, vilket CLS arbetar med.
Emissionen ska räcka till positivt kassaflöde
CLS genomför nu en kapitalanskaffning som enligt ledningen ska ge bolaget möjlighet att nå positivt kassaflöde under första kvartalet 2028.
Peter Max uppger att bolaget, utifrån dagens kunskap och planer, bedömer att omkring 45 miljoner kronor i kapital behövs för att nå målet. Nästan 75 procent av den första delen av kapitalanskaffningen uppges redan vara säkerställd.
Ledningen är samtidigt medveten om att prognosen bygger på att de kommersiella planerna genomförs som tänkt. CLS har tidigare haft målsättningar kring när positivt kassaflöde skulle nås, men förutsättningarna har förändrats i takt med bolagets utveckling och erfarenheterna från olika partnerskap och kommersiella modeller.
Det som nu skiljer strategin är den tydliga fokuseringen på ett marknadssegment och en kommersiell modell som bolaget bedömer är möjlig att skala utan att kapitalbehovet samtidigt ökar kraftigt.
Från R&D-bolag till kommersiellt bolag
För Peter Max handlar den större bilden om att CLS nu ska visa att de investeringar som gjorts i teknik och produktutveckling faktiskt kan omsättas i lönsam försäljning.
Efter flera år som ett utvecklingsdrivet bolag är ambitionen att stå på egna ben och generera tillräckligt med pengar för att kunna finansiera sin fortsatta utveckling.
På längre sikt ser styrelsen möjligheter även utanför neurosjukvården. CLS har en bred patentportfölj, vilket enligt Peter Max ger bolaget en plattform för att utvärdera nya användningsområden och kommersiella möjligheter.
Men först behöver den nuvarande planen leverera.
Det innebär att CLS de kommande åren ska bevisa att en större installerad bas av Prism-system kan omsättas i ökande procedurvolymer, återkommande försäljning och till sist positivt kassaflöde. Lyckas bolaget med det förändras förutsättningarna för den fortsatta expansionen, från ett bolag som behöver finansiera sin utveckling till ett bolag som i större utsträckning kan finansiera sin egen tillväxt.
Nyheter
Kebni får ytterligare betydande order från Saab
Kebni har erhållit en ytterligare volymorder för fortsatt tillverkning och leverans av den skräddarsydda IMU:n (Inertial Measurement Unit) till Saabs pansarvärnssystem NLAW. Ordervärdet uppgår till 22 miljoner kronor. Leveranserna kommer att följa tidigare order och pågå fram till och med 2027.
”Denna nya order bekräftar det fortsatta förtroendet för Kebni och stärker ytterligare vårt långvariga samarbete med Saab”, säger Erik Winther, försäljningschef för Inertial Sensing på Kebni.
I juni 2020 tilldelade Saab Kebni ett ramavtal för att utveckla och leverera en skräddarsydd sensorenhet, utformad för att möjliggöra precis stabilisering och positionering av pansarvärnsmissilen NLAW. Serieleveranserna inleddes i mitten av 2023 och pågår för närvarande. Med denna ytterligare order har Kebni erhållit volymorder på IMU:er från Saab till ett sammanlagt värde av 370 miljoner kronor sedan den första volymordern.
Kebni tillverkar inte egna komponenter
Trots en betygande försäljning gör Kebni förluster. En avgörande detalj är att företaget inte tillverkar alla viktiga komponenter, vilket skapat problem när bolaget inte fått leveranser. Samtidigt är företaget tekniskt avancerat och förhoppningsvis kan det användas för att hitta en starkare position.
Nyheter
AstraZeneca för samtal med Bristol Myers Squibb om samgående i en jätteaffär värd 400 miljarder dollar
Läkemedelsbolaget AstraZeneca har under de senaste månaderna fört diskussioner med amerikanska Bristol Myers Squibb om en sammanslagning som skulle skapa ett av världens största läkemedelsföretag, med ett sammanlagt värde på nära 400 miljarder dollar. Det rapporterar Financial Times under söndagskvällen.
Tidningen skriver, men hänvisning till personer med insyn i förhandlingarna, att bolagen har diskuterat en affär under en längre tid och att det kan leda till ett avtal inom kort. Men ingenting verkar vara klart ännu, utfallet kan dröja liksom att det inte blir någon affär.
Det Sverigekopplade brittiska företaget AstraZeneca är i dag Storbritanniens näst högst värderade börsbolag med en market cap på omkring 196 miljarder pund, medan Bristol Myers Squibb värderas till 133 miljarder dollar. Financial Times konstaterar att en sammanslagning skulle bli en av de största företagsaffärerna någonsin inom läkemedelssektorn.
För AstraZenecas skulle en affär ytterligare stärka bolagets inriktning mot den amerikanska marknaden vilket vd har arbetat med.
-
Nyheter2 månader sedanKenneth Dart har passerat budpliktsgränsen i Evolution
-
Nyheter2 månader sedanVolvokoncernen, Daimler Truck och Toyota blir lika stora ägare i bränslecellsbolaget
-
Nyheter2 månader sedanSaab och Embraer stärker samarbetet med avtal om utökad produktionskapacitet för Gripen
-
Nyheter1 månad sedanAstraZeneca för samtal med Bristol Myers Squibb om samgående i en jätteaffär värd 400 miljarder dollar
-
Nyheter2 månader sedanSenzime och Philips ingår långsiktigt partnerskap för utveckling och kommersialisering
-
Nyheter4 veckor sedanCLS växlar upp, ska ta steget från utvecklingsbolag till lönsam kommersiell verksamhet
-
Nyheter1 månad sedanKebni får ytterligare betydande order från Saab
-
Uncategorized3 veckor sedanSaab visar framtidens obemannade stridsflygsystem


