Den 30 januari investerade Göran Ofsén 10 miljoner kronor i Abera Bioscience via en riktad emission. Han är en erfaren småbolagsinvesterare som varit aktiv i över 40 år. Investeringen gjorde honom till ny största ägare och marknaden reagerade positivt.

Idag publicerade bolaget ett brev från sin nya huvudägare i ett pressmeddelande där han redogör varför han gjorde investeringen, som är stor även för att vara honom.

Hela brevet:

Från Göran Ofsén – Min investering i Abera Bioscience

Bakgrund till min investering i Abera

Jag var ensam tecknare i Aberas nyligen genomförda riktade emission. Då jag nu blivit störste aktieägare i bolaget och är okänd för många, tror jag det kan finnas intresse bland övriga ägare att få veta mer om hur jag tänker. Detta dokument har tillkommit helt på mitt initiativ, och observera att det inte innebär någon rekommendation att vare sig köpa eller sälja aktier i Abera.

Beloppet 10 mSEK var klart större än jag någonsin tidigare gått in med i en emission, och tog största delen av mina likvida medel i anspråk. Därför måste förstås allt stämma.

Det mest väsentliga var, givet att Abera lyckas med sin verksamhet, att min satsning kommer många andra individer tillgodo. Om Aberas nasala vaccinprojekt når i mål, kan i slutändan miljontals liv räddas.

Det var också viktigt att jag uppfattade satsningen som positiv för egen del, rent ekonomiskt. Det vill säga att jag förhoppningsvis gör en bra affär genom att teckna aktierna.

Slutligen ville jag också att övriga aktieägare skulle uppfatta emissionen som positiv för bolaget och dem själva.

Abera har mottagit emissionslikviden från mig och deras kostnader för emissionen är högst marginella.

Min syn på Abera

Jag vill först framföra att jag inte har några expertkunskaper inom Aberas område. Det är ändå min uppfattning, givet att Aberas teknologi fungerar i människa och att det inte dyker upp några andra hinder (vilket vi ännu inte vet), att Aberas teknik har potential att mer eller mindre revolutionera vaccinindustrin. Med vacciner som kan ges nasalt förenklas vaccinationerna, och genom att ge skydd inte bara i blodet utan även i slemhinnorna minskas risken att alls bli sjuk och smittbärande. Viktiga fördelar är också att det går betydligt snabbare att ta fram nya vacciner samt att de i många fall blir billigare att tillverka.

Jag vill dock framhålla, att även om Aberas djurtester gett imponerande resultat, så finns inga garantier ännu för att tekniken även fungerar i människa. Men första kliniska studien är planerad att starta under året, så förhoppningsvis vet vi mer ganska snart.

Även om Aberas kassa redan före emissionen rapporterats räcka för att genomföra den aviserade fas I-studien, är begränsad likviditet en faktor som gör att de allra flesta förhoppningsbolag inom Life Science tvingas till prioriteringar. Det medför naturligtvis att utvecklingen inte går så snabbt som den annars kunnat göra, men har samtidigt haft fördelen att Abera varit sparsamma med bolagets (aktieägarnas) pengar.

I sammanhanget tycker jag det är viktigt att påminna om att det har investerats över 240 mSEK i Aberas teknologi, merparten av kapitalet, ca 150 mSEK, har varit genom mjuk (ej utspädande) finansiering. Totalbeloppet motsvarar ungefär 200 % av bolagets nuvarande börsvärde.

Jag har varit aktieägare länge, har inte sålt några Aberaaktier i år och har inte heller några planer på att sälja vare sig nu eller vid någon specifik framtida händelse eller tidpunkt. Av mitt ägande i Abera ligger en mindre del sedan tidigare i kapitalförsäkring. Resten av innehavet, inkl den ännu ej registrerade riktade emissionen, står i mitt eget namn.

Jag tycker Abera gjort ett bra jobb och är helt nöjd med såväl ledning som styrelse. Jag har inga planer på att försöka påverka styrelsesammansättningen eller verksamheten. Det är klart att jag hör av mig till dem om det är något jag undrar över eller vill påpeka, och om bolaget (likt flera andra gjort tidigare) vill diskutera något är de givetvis välkomna att höra av sig till mig.

Vänliga hälsningar,
Göran Ofsén

Sent på fredagskvällen kom nyheten från Scandinavian Enviro Systems att deras kund kräver dem på 54 miljoner euro, motsvarande 575 miljoner kronor. Kunden har begärt skiljeförfarande enligt reglerna för London Court of International Arbitration (LCIA-reglerna).

Kunden är Infiniteria, ett joint venture-bolag som Scandinavian Enviro Systems är delägare i. Det är dock Antin Infrastructure Partners’ NextGen-fond som är huvudägare och den part som stått för allt kapital.

Enviro skriver att de motsätter sig allting, från kundens uppfattning om omständigheterna, de rättsliga grunderna och beräkningarna av de påstådda skadorna. Det senare är rimligtvis en hänvisning till att av de 54 miljoner euro så utgörs 42 miljoner euro av framtida utebliven vinst.

Bolaget började kommunicera problem i november

I november förra året publicerade Scandinavian Enviro Systems en statusuppdatering om pyrolysanläggningen i Uddevalla. Den har bäddats in i förhoppningsfulla ord, men det var uppenbart ett hårt bakslag.

Verksamheten hade kommit så pass långt att personal etablerat sig på anläggningen och planen var att köra igång anläggningen och att bolaget skulle erhålla sista milstolpen för projektet, Provisional Acceptance Certificate, i mitten av 2026.

I denna uppdatering så skrev man dock att man tagit beslut om att förbättra anläggningens industrialisering och att Provisional Acceptance Certificate förskjuts från mitten av 2026 till andra halvan av 2026. Läser man detta med kritiska ögon så verkar det som att fabriken helt enkelt inte fungerar som planerat.

Chefer byts ut

Den 1 december förra året meddelades att kunden, dvs joint venture-bolaget Infiniteria, har utsett en ny VD. Bytet skedde samma dag och ingen form av ord fanns med om avgående vd. Dvs han fick sparken för att någonting var allvarligt fel.

I mitten av januari 2026 meddelade Scandinavian Enviro Systems att de samma dag tillsätter en ny VD. Han fick en något mjukare behandling, han fick ett kort tack och ska agera rådgivare under en övergångsperiod. Men det var uppenbart mest för att det ska se bra ut för bolaget, han fick trots allt lämna företaget samma dag.

Den stora frågan nu är hur Michelin ställer sig till detta

Däcktillverkaren Michelin har ett off take-avtal med Infiniteria och är en helt central kund. Samtidigt är Michelin även största ägare i Scandinavian Enviro Systems. Hur Michelin ställer sig till situationen och hur de väljer att agera borde alltså vara helt avgörande.

Uppdatering: Infiniteria publicerar pressmeddelande

Lördag den 7 februari publicerade Infiniteria ett eget pressmeddelande.

Infiniteria skriver att Enviro i strid med vad som avtalats har minskat tillhandahållandet av tekniska resurser för uppförandet av anläggningen, vilket har lett till förluster och förseningar i byggnationen vilka påverkar projektets budget och tidplan negativt.

“Stämningen mot Enviro följer flera månaders ansträngningar för att lösa situationen på ett konstruktivt sätt, och vi arbetar fortsatt intensivt för att hitta en lösning som möjliggör färdigställandet av anläggningen i Uddevalla. Vi kommer utnyttja alla rättsliga medel för att säkerställa att vi har förutsättningar att slutföra anläggningen. Även om denna anläggning nu försenas till följd av dessa avtalsbrott, är vi fortsatt dedikerade att bygga upp en ledande europeisk däckåtervinningsverksamhet och fortsätta vår europeiska expansionsplan för att leverera på våra kundåtaganden.” säger Kajsa Ryttberg-Wallgren, VD för Infiniteria.

Scandi Standard avslutar året med ett starkt fjärde kvartal, präglat av både ökad omsättning och kraftigt förbättrat resultat. VD Jonas Tunestål säger till EFN att EBIT steg med hela 46 procent jämfört med motsvarande period föregående år, drivet av en fortsatt strukturell tillväxt i kycklingkonsumtionen relativt andra proteiner.

Den främsta tillväxtmotorn är bolagets Ready to Cook-segment, som omfattar förpackade färskkycklingprodukter. Segmentet uppvisar stark volym- och värdetillväxt och bidrar tydligt till lönsamheten. Även Ready to Eat-segmentet växer, men där har resultatet tillfälligt pressats av högre råvarukostnader. Eftersom Ready to Eat bygger på samma råvara som Ready to Cook uppstår en naturlig eftersläpning i prissättningen, något bolaget nu adresserar genom prishöjningar inför kommande kvartal.

Det förbättrade resultatet gör att styrelsen föreslår en höjd utdelning till 3,30 kronor per aktie, en ökning med 32 procent jämfört med föregående år. Enligt Tunestål är detta ett tydligt steg på vägen mot de finansiella mål som Scandi Standard satt upp för 2027.

Inför 2026 ser bolaget positivt på utvecklingen. Prishöjningarna handlar enligt vd:n inte enbart om att kompensera för kostnadsinflation, utan i allt högre grad om att öka förädlingsvärdet. Konsumenttrender pekar mot ökad efterfrågan på bekväma lösningar, såsom urbenade produkter och färdigmat – segment där Scandi Standard växer och har god marginalpotential.

Bolaget befinner sig samtidigt mitt i en långsiktig förbättringsresa. Investeringar görs både i effektivitet på hemmamarknaderna och i ökad kapacitet. Särskilt lyfts satsningen i Nederländerna, där en ny produktionslinje redan är i drift. Ytterligare linjer planeras att tas i bruk under 2026, vilket väntas bidra till tillväxt under flera år framöver.

En aktuell extern faktor som gynnar bolaget är den pågående bristen på nötfärs i butik. Tunestål konstaterar att detta påskyndar en redan etablerad trend där konsumenter väljer kyckling framför andra proteiner. På kort sikt ser Scandi Standard en snabb efterfrågeförskjutning mot sina produkter, även om det samtidigt ställer krav på att snabbt möta ökade volymer. Här har bolaget en konkurrensfördel genom sin geografiska närvaro och flexibilitet mellan olika marknader.

Sammanfattningsvis visar Scandi Standard tydliga framsteg i både lönsamhet och strategiskt genomförande, med strukturella konsumtionstrender, kapacitetsinvesteringar och förbättrat produktmix som viktiga drivkrafter inför kommande år.