Solenergibolaget Absolicon står inför ett strategiskt skifte. Efter flera år med fokus på att sälja produktionslinor för sina koncentrerande solfångare riktar bolaget nu blicken mot att själva utveckla projekt, med Spanien som språngbräda. Bakgrunden är ett nytt europeiskt stödsystem som enligt vd Joakim Byström kan bli avgörande för bolagets kommersiella genombrott.

– Vi ser en exceptionell affärsmöjlighet nu, säger han.

Ny strategi driven av EU-stöd

Absolicon har sedan börsnoteringen 2016 byggt sin affär kring att sälja robotiserade produktionslinor som möjliggör storskalig tillverkning av bolagets solfångare. Modellen har lockat med höga marginaler, en enskild produktionslina kan ge omkring 20 miljoner kronor i täckningsbidrag.

Men försäljningsprocesserna har varit långa och få affärer har realiserats. Nu öppnar ett nytt EU-initiativ, så kallade värmeauktioner, för en alternativ väg framåt.

Systemet innebär att industribolag kan ansöka om stöd för att minska sina fossila utsläpp, där de aktörer som kräver minst stöd per reducerad utsläppsenhet vinner. Finansieringen kommer från intäkter från utsläppsrätter.

– Det här är pengar som ska driva omställningen. Och det är precis det vi har väntat på, säger Byström.

Spanien i fokus

Absolicon har identifierat Spanien som en särskilt attraktiv marknad. Kombinationen av hög solinstrålning och flera parallella stödsystem – inklusive skattelättnader och möjligheten att skriva av investeringar direkt – skapar enligt bolaget “extremt goda förutsättningar”.

Planen är att etablera egen närvaro, bygga upp en lokal organisation och delta i nästa omgång av EU:s värmeauktioner, som väntas öppna i höst.

– Vi siktar på att lägga flera bud. Varje vunnen auktion motsvarar en installation på runt 100 miljoner kronor, säger Byström.

Ambitionen är att vinna fler än ett projekt, vilket i så fall även skulle motivera en egen produktionslina i landet.

Nära affär i Nordamerika

Parallellt lever den ursprungliga affärsmodellen vidare. Absolicon arbetar aktivt med tre potentiella produktionslineaffärer, där den mest konkreta gäller ett nordamerikanskt konsortium kopplat till ett större mejeribolag.

– Där har vi stor tilltro till att det kan falla ut inom kort, säger Byström.

Ytterligare projekt finns i Mongoliet och Zimbabwe, men dessa beskrivs som mer osäkra.

Låg kostnadsbas, hög hävstång

Bolaget har i dag en begränsad organisation och en burn rate på cirka 6,5 miljoner kronor, exklusive intäkter från forskningsprojekt och mindre affärer. Det innebär att även en enstaka större affär kan få stor effekt på resultatet.

– Säljer vi en produktionslina eller ett större solvärmefält så gör vi en ordentlig vinst, säger Byström.

Nyligen fick bolaget även en order från FN-organet Unido värd cirka 9 miljoner kronor, vilket stärker likviditeten på kort sikt.

Sverige halkar efter

Trots att tekniken även lämpar sig för fjärrvärme har Sverige hittills varit en svår marknad. Enligt Byström beror det på att befintliga system, baserade på biobränsle och avfall, redan anses fungera väl.

Samtidigt pekar han på studier som visar att solvärme skulle kunna bli konkurrenskraftigt även i Sverige, om rätt politiska incitament införs.

– Det krävs beslut för att få igång marknaden, säger han.

Emission ska finansiera expansion

För att genomföra satsningen i Spanien planerar Absolicon en emission på cirka 13 miljoner kronor. Kapitalet ska användas till att förstärka organisationen och förbereda deltagande i auktionerna.

Bolaget befinner sig fortfarande i ett tidigt skede utan stabil löpande omsättning, vilket Byström också understryker.

– Det här är ett förhoppningsbolag. Men nu ser vi att de politiska besluten faktiskt är på plats. Det är det som förändrar allt.

Frågan är om Absolicon nu kan omsätta sina många års teknikutveckling i kommersiell framgång, eller om även denna möjlighet rinner ut i sanden. För investerare handlar caset i hög grad om att tro på att EU:s miljardrullning faktiskt når hela vägen ut till bolagets orderbok.

Den erfarna analytikern Love Strandberg som idag skriver för Privata Affärer gäster DiTV för att prata om tenbaggers, dvs aktier vars pris tiodubblas. Samtalet inleds med att man går igenom bolag som har lyckats med detta. Sedan lyfter Strandberg fram två bolag vars aktier har potential att tiodubblas från idag.

RaySearch beskrivs som ett kvalitetscase med flera starka strukturella drivkrafter:

• Extremt höga marginaler – bruttomarginaler över 90 %, vilket gör affärsmodellen mycket skalbar.
• Exponering mot en växande marknad – mjukvara för dosplanering inom cancerbehandling, där efterfrågan ökar i takt med fler cancerfall och ökad teknikanvändning globalt.
• Stark marknadsposition – bolaget anses ha en “väldigt fin position” inom sitt segment.
• Nedtryckt värdering – aktien har fallit från tidigare höga nivåer, delvis på grund av sentiment (bl.a. AI-oro kring mjukvarubolag och insiderförsäljningar), vilket skapat ett mer attraktivt ingångsläge.

Caset bygger på att fortsatt tillväxt i kombination med hög skalbarhet kan leda till att marknaden åter värderar upp bolaget. De betonar dock att aktien kan vara volatil och påverkas mycket av sentiment och rapportutfall.

BTS Group är ett mer klassiskt turnaround-case:

• Historiskt starkt bolag – har tidigare vuxit stabilt med både omsättning och vinst, och haft högt förtroende på marknaden.
• Nuvarande problem – särskilt svag utveckling i Nordamerika samt oro kring AI som potentiellt hot.
• Pressad värdering – handlas kring relativt låga multiplar efter en svag period.
• Finansiell styrka – bra kassa och balansräkning ger utrymme för förvärv och återhämtning.

Tesens kärna är att om bolaget lyckas få igång tillväxten igen, särskilt i Nordamerika, och anpassar sig till AI-utvecklingen, så kan marknaden börja värdera det som tidigare – vilket öppnar för en kraftig kursuppgång.

Lappland Guldprospektering växlar upp arbetet med sitt huvudprojekt Storstjärnhobben i Västerbottens inland. Med en nyligen genomförd kapitalanskaffning på 30 miljoner kronor ligger fokus nu på att ta fyndigheten närmare gruvdrift, samtidigt som bolaget fortsätter jakten på nya guldfyndigheter.

Det säger vd Fredrik Johansson i en intervju.

Bolaget har i dag en antagen mineraltillgång på 4,6 ton guld i Storkärnhobben, ett projekt som nått långt i utvecklingskedjan. Ambitionen är att ta nästa steg mot produktion, där en stor del av resurserna nu riktas mot tillståndsprocesser.

– Större delen av kapitalet kommer att gå till att få miljötillstånden på plats och investera fram till gruvdrift, säger Johansson.

Siktar på att utöka resursen

Parallellt pågår borrningar på större djup i Storstjärnhobben. Resultat från dessa väntas före sommaren och kan bli avgörande för att uppdatera och potentiellt utöka den nuvarande resursuppskattningen.

– Vi har inte borrat vare sig norrut, söderut eller på djupet fullt ut. Det finns en tydlig potential att fyndigheten är större än vad vi hittills kunnat visa, säger Johansson.

”Skattjakt” efter nya fyndigheter

Utöver huvudprojektet arbetar bolaget med flera prospekteringsprojekt i tidigare skeden. Ett av dessa, Löparen utanför Lycksele, beskrivs av bolaget som en “skattjakt”.

Bakgrunden är ett 50-tal guldförande block med en genomsnittlig halt på 7 gram per ton, men där källan ännu inte har identifierats.

– Frågan är var de här blocken kommer ifrån. Hittar vi källan kan det vara något riktigt intressant, säger Johansson.

Historiska borrningar från 1980-talet har inte lyckats lösa gåtan, men bolaget menar att nya metoder och modern analys ger bättre förutsättningar. Bland annat har en genomgång av gamla borrkärnor identifierat synligt guld som tidigare missats.

Billigare metod i första steget

I det inledande arbetet används så kallad kaxborrning, en snabbare och billigare metod än traditionell kärnborrning. Syftet är att identifiera så kallade anomalier, som senare kan undersökas mer noggrant.

– Det är ett sätt att effektivt täcka stora områden. Hittar vi något intressant går vi vidare med mer precisa metoder, säger Johansson.

Balans mellan utveckling och upptäckter

Av den nyligen genomförda emissionen går cirka 24 miljoner kronor till Stortjärnhobben, medan resterande medel används till prospektering i övriga projekt.

Strategin är tydlig, säkra vägen mot produktion i huvudprojektet samtidigt som bolaget försöker skapa nya värden genom ytterligare fyndigheter.

– Vi vill använda pengarna så effektivt som möjligt, både för att utveckla det vi har och för att hitta nytt, säger Johansson.

För investerare blir året därmed nyhetsrikt, med borrresultat, resursuppdateringar och potentiella prospekteringsframgångar i fokus.